Sjukhusvistelse...

Nu har Jonas legat på sjukhus i nästan 6 dagar. Känns nästan som att jag gjort det själv oxå mer eller mindre. Men det är skönt att man får möjligheten att vara här med honom nästan hur mycket man vill. Det tog några dagar men nu vet vi att det kommer att bli bra, så det är skönt.
Man är bara tacksam att han lever. Man börjar helt klart uppskatta varandra på ett helt annat sätt. Man ska inte ta varandra för givet.

Min Jonas!

Min Pappa!

Här om dagen var det 20 år sedan min pappa dog. Tänk att tiden har gått så fort!

Sorgen den försvinner aldrig, man lär sig bara att leva med den.

Man klamrar sig fast vid de minnen man har. Vårdar dem ömt i hjärtat.

I tanken på pappa värmer det i hjärtat samtidigt som det brister. Det är en konstig känsla.

Jag älskar dig pappa!

Vinter!

Emma i skidbacken en solig men kall dag.

Fick finbesök av lillebror (Johan) och Malin. Superkul!

Willgott och Nisse slickar i sig lite grädde.

Min superfina älskling!

WillGott springer i lössnön på myren. Härligt!